Järnvägsspår


Jag känner framgången!
Jag känner verkligen framgången!
Nu kände jag mig lycklig igen
För jag kände framgången!


Mitt liv tuffar fram som ett tåg på ett järnvägsspår.
Väldigt simpel metafor, men just nu känns det i mina armar och ben;
dem maler i fram som ett lok; ångorna sprutar fram som avdunstat svett och jag känner hur den kalla luften sätter liv i min verklighet, fartvinden strömmar förbi mina öron och sätter hela världen i ett enda brus!

Ett brus av vackra färger och sång. Som öppningslåten från Winnerbäck's senaste, ett tåg på sitt järnvägsspår. En människa som efter slit och ältande, på ältande, på ältande äntligen lyckades byta fil och försiktigt parkerade vid tågstationen för att hämta nya krafter. För att låta ännu fler människor hoppa på det ständigt ökande passagerarantalet.

Jag tror jag börjar uppskatta mitt liv
trots motgångar börjar jag hitta dendär glimten jag behöver för att aldrig sluta.
och tåget saktar in <3

Kommentarer

Kommentera inlägget här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0