Kjolle

Det går sakta, men det går.
Bortsett ifrån ett par missöden igår.. som att jag stormade in i en stolpe, och helt tappade tron på mig själv och vad jag egentligen klarar av. Dagen började med en promenix med Li-chan genom Lyckeby, med hennes lilla Gizmo till hund! Vi pratade om lite allt möjligt, och det kändes väldigt trevligt.

Därefter bar det av till Zippo. Skulle lämna av en hyrd dvd, och det var då jag krossade med huvudet före i en lyktstolpe. Lite typiskt... Hade en del publik av vad jag vågar minnas, så jag vek av ifrån vägen in på en gränd för att gömma mitt misslyckandes ansikte ifrån omvärlden. Därefter gick det bara nedåt, det lilla missödet fick mina tankar att på automatik attackera mig i bröstet, gång på gång. Snart hade det gått så pass att jag funderade på att gömma mig någonstans, ifrån omvärlden och verkligheten. Gick in i trapphuset tillslut iallafall, efter cirke en timme, satte mig där lite. Vände mig om igen, gick runt lite.. Sedan insåg jag att det fanns ett val, och det var att utsätta sig.
Motbevisa för mig själv och hela jävla omvärlden att jag också kan stråla! och om inte stråla så kan jag åtminstone synas. Det resulterade i en trevlig chillkväll med Zippau, kim och Linn. Dessutom blev jag bjuden på spelning at Oden! Så nu har jag iallafall något varje dag... Idag ska jag försöka spendera lite tid med syjjan min, åtminstone följa med henne och köpa lite godis plus förnödenheter till hennes fest ikväll!

KJOLLE, SE
Det kändes helt friggin omöjligt, men det var lika möjligt som allt annat du utsatt dig för.
Det går kjolle, det går.