Kjolle

Grey colors shifting through an easy mind.

Jag har blivit väldigt inaktiv på bloggen verkar det som. Tror det dels berott på att jag haft en lite bättre period, men nu går allt tillbaks till det sämre igen. Utseendekomplex, kan inte acceptera mig själv för hur jag ser ut.. dessutom känner jag sakta, men säkert hur motivationen för att hitta på saker rinner ut i sanden. Jag har aldrig riktigt kunnat se fram emot saker, bara lite till och från.. Men idag gör jag saker bara för att jag måste, går emot känslorna hur jävla jobbigt det än känns. Jag har ångrat mig igen, tror jag behöver prata med psykolog. Men jag vill inte behöva dras med ungdomsmottagningen bredvid nivå, kände mig så överflödig där! Vill hellre vände mig till vuxenpsyk, för jag känner att mina problem börjar bli väldigt bromsande. Alla utseendekomplex, plus att jag verkar inte ta in information efter mina sociala exponering. Jag går igenom en intensiv period med ångest, övervinner den och kommer hem med ett leende över ansiktet. Men till nästa gång är det samma prestationsångest, samma rädsla för att förlora kontakterna jag träffar där eller att rent i övrigt misslyckat med den sociala exponeringen.

En situation för mig är en helt ny situation. Jag träffar en människa jag träffat tidigare, det tes helt annorlunda ut än förra gången. Jag har inte varit med om det tidigare, så det blir att jag famlar i mörkret efter ett svar jag inte kan finna. Mina erfarenheter finns där, dem ligger inom mig.. och växer förmodligen, men jag kan ändå inte känna dem! Jag tror alltid att jag ligger på samma nivå som förra exponering, på steg 1.. Det är lätt att förlora hoppet och lusten att exponera känslorna när den känslan hemsöker mig varenda gång. Vet inte om jag kommer någonstans längre...

Hursomhelst har Mikael varit på besök. Trevligt på riktigt. Blir alltid en så naturlig och lätt stämmning när han är över! Grillmat och boolturnering, hur kul som helst och en perfekt uppmjukning efter ett hård nederlag dagen innan.
Dessutom var jag med mange en sväng och såg Pans labyrinth, det med mina överblivna cider som äntligen sattes i verkning. Det var riktigt trevligt. Avslutet blev en runda med syrran min.. jag hängde hörlurarna runt min hals och lät Fair to midland ljuda i sin vackraste glans.
- "They burried the sun, so I carried the tourch"
Underbar musik. För stunden kände jag mig som ett med omgivningen, jag kunde acceptera mig själv för den jag var och hela världen tycktes även acceptera det också. Jag skuttade omkring, skrattade och njöt utav den fina utsikten himmlavarvet strålade fram. Stjärnklar svärta. Bra natt.

Nu ska jag ut och göra något jag inte vill.